Dagarna rusar förbi. Något som också rusade förbi var kossorna vid Kåhögs kosläpp förra veckan.
Har tänkt varje år att man skulle kolla på något kosläpp, men det har glömts bort eller kommit annat i vägen och därför inte blivit av.
Men plötsligt händer det, och i år kom vi iväg till ungarnas förtjusning.
Det var hur mycket folk som helst. Vi gick på poängpromenad, provkörde traktorer, poserade i traktorhjul och klappade kalvarna. Det bjöds på härlig stämning, svenska fina visor, Arla mjölk och kanelbullar.
Varför inte börja i tid?
Med ett härligt minne från barndomen skulle jag äntligen få återuppleva känslan...trodde jag. Nämligen att låta en kalv suga på mina fingrar. Det var ju mysigt tills jag kände att kalven hade stora tänder i munnen och råkade bita mig lite. Ja ja, lite mysigt var det ändå.
Förväntansfulla stod vi längst fram vid el stängslet och väntade på kossornas första ute dag för i år.
Tillslut kom dom rusande. Dom såg jätte roliga, glada och söta ut. Mitt i rusningen sprang alla kossor fram till människorna och undrade vad vi stod och glodde på innan dom sprang vidare.
Vad står ni och glor på?
Hon passade på att räcka ut tungan till oss innan hon sprang vidare.
Spring i benen, nyfikna ögon, hopp & skutt och lite glädje lekar innan dom lugnade ner sig och började käka gräs.
En sådan glädjefylld dag vi hade tack vare Arla gårdarnas engagemang.
Måste komma ihåg att göra detta nästa år igen.
Ha det gôtt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar